Årsmötet är nu avklarat, efter många om och men, följt av lite D&D.
En kort sammanfattning av årsmötet ger vid handen av kapitalet ligger mer eller mindre på plus minus noll från förra årets resultat. Det viktiga i det sammanhanget är att Kassören åläggs att se till av växla in de mynt och sedlar som inom en snar framtid upphör att gälla. Sittande styrelse och revisor väljs för en ny period, med undantag av ledamotsposten som av mötet beslutas att strykas helt. Några Månadens Mange bjöds det inte på 2016, men ett enhälligt möte valde Bogen till Årets Mange! Ovanstående sammanfattar det viktigaste.
Nu över till det avslutande partiet D&D. Dessvärre var det ett tag sedan förra gången vi spelade, och dessutom skitsnackades merparten av kvällen bort i vanlig ordning. Några
Små framsteg gjordes nog i alla fall efter den långadragna kampen i början för att ens minnas vad vi höll på med.
I San Paolos hamn väntar Ergyn och Baldin på att kapten José. När han återkommer visar det sig naturligtvis att det är problem med både lastning och lossning av skeppets last. Istället tar våra hjältar in på värdshuset Svarta Pelikanen i Främlingarnas kvarter. I packningen finns ett brev som ska levereras till Tomaso Verdi, prästman och astronom. Problemet är att staden är stängd för utomsocknes. Med en donation till kyrkan ordnas dock en passersedel. Färden går genom Lekmännens kvarter vidare till observatoriet i Prästernas kvarter. Verdi lovar att ordna saken med fartygets last och Ergyn och Baldin lämnar honom sedan förvissade om att vistelsen i San Paolo kommer att bli kort. Redan på väg tillbaka känner sig dock Baldin förföljd, den vanliga paranoian eller verklighet? Nästa dag ägnas åt att slappa på värdshuset och invänta besked. Senare på dagen besöks kapen José på fartyget, men han har dessvärre inga nya besked. Istället ägnas lite tid bland tiggarna och hororna i Lekmännens kvarter. Där återkommer dock känslan av att vara förföljda igen. På väg tillbaka till Främlingarnas kvarter lurar Ergyn förföljarna genom att vika av direkt innanför porten. Två präster blir konfronterade, men nekar till allt och kommer istället med hot. Baldin och Ergyn avslutar kvällen med några öl på Svarta Pelikanen tillsammans med en kvarlämnad sjöman. Den sistnämnde drar några historier om hur han blev lämnad på platsen, och även en intressant historia om slavar som hålls i ett gammalt hus i Lekmännens kvarter. Dagen efter undersöks givetvis saken, egentligen helt utan anledning förutom att våra hjältar är uttråkade. Byggnaden visar sig vara av standardmodell med egen innergård, och har igenspikade fönster och dörr. Innanför skymtar några kedjade personer och några prästklädda. Ytterligare en visit hos Verdi ger inget då hans tjänare säger att han är oanträffbar. När de två hjältarna återvänder till Lekmännens kvarter tillfrågas en tiggare vad han vet om huset. Slavhistorian upprepar sig, och dessutom avslöjas att ägare av huset är ingen mindre än Tomaso Verdi! Den kommande natten ägnas åt att i en gränd bredvid de folktomma gatorna spana på huset. Inte mycket händer förrän några präster kommer och hämtar en grupp slavar. Den efterföljande skuggningen avslöjar att hela följet går in genom porten till Prästernas kvarter. Med denna kunskap går Ergyn och Baldin tillbaka till Svarta Pelikanen för lite välbehövlig vila. Planen är att nästkommande natt vänta inne i Prästernas kvarter för att om möjligt få veta var slavarna tar vägen…
Så gick det alltså till, ungefär i alla fall. Nästa parti planeras till mitten/slutet av maj. För den som är intresserad gäller som vanligt att hålla utkik i gästboken.
Någon Månadens Mange vet jag inte om Kassören/SL fann för gott att dela ut. Möjligen är vi alla tre förtjänta av en etta för att vi mest snackade skit istället för att spela. Men har Spurs och LFC gått bra och Zelda – Breath of the wild nyligen släppts så är det ganska förlåtligt ändå.
…nu igen!
Senaste kommentarer