Det spelades nämligen roll- och brädspel i dagarna tre runt Valborg och 1:a maj. Just det, nästan i gammal stor stil alltså.På söndagen blev det endast ett kort parti D&D. SL uppdaterade oss om läget sedan sist, varpå en transportsträcka mot Vicotnics hufvudstad Khaanikel på börjades på varsin pegas. Resan skulle ta flertalet dagar, och händelserna under dessa har flutit ihop en del. Vi träffade i alla fall på en trupp från Hynsolge under första natten. Under den andra dök några orcher upp. Ergyn fällde två av dem med sin båge innan de hann förstå något varpå den siste av dem stack iväg. Resan gick vidare in över den nidländska gränsen där vi fick undvika fiendens flygödlesoldater. Till slut tog dock vår tur slut när vår SLP Rowe sov på vakten. Vår tremannagrupp tillfångatogs och flygödleryttare och spärrades in i en cell på ett flygande skepp. Efter lite oväsen från vår sida märkte vi till slut att skeppet förtöjdes på marken när det närmade sig natt.Spelet upptogs igen dagen efter, alltså på Valborgsmässoafton. Vår utbrytningsförsök visar sig vara fruktlösa. Men när det är dags för mat övermannar Ergyn vakten som vi slår medvetslös. Vi hittar vår utrustning och tar oss sedan ner från det förtöjda skeppet. De närmaste dagarna tillbringas med att sova i skydd på dagarna och vandra på natten. Då och då siktas flygödlor och även fotsoldater. Vi frågar om vägen till Khaanikel vid en gård och rör oss sedan i det väderstrecket. Dessutom kallar vi på våra pegaser gång på gång utan lycka. Än en gång åker vi dock fast när några flygödlesoldater sett oss och fotsoldater omringat den dunge där vi tryckt under dagen. Efter några dagars frihet kommer vi åter till vår cell på det flygande skeppet. En vaktchef frågar diverse frågor om spioneri, men vi nekar till allt. Färden går i alla fall åt rätt håll för oss, nämligen Khaanikel. Väl där på plats i fängelsehålorna frågas vi åter ut och utsätts för en del mindre tortyr. Hårda som vi är erkänner vi inget, utan kräver att få träffa Vicotnic. Slutligen är det just det som blir fallet. Vi har med oss Den gode bestraffaren i form av en vandringsstav som Ergyn får tillåtelse att ta med sig då han fejkar till en rejäl haltning. Innan det är dags för träff med Vicotnic blir vi satta i bojor av svart metall, något som gör att vi känner oss märkbart försvagade.När vi står framför Vicotnic kör han sin bondskurksrutin samt lite trolleritrix. Han visar även propagandabilder från fronten och meddelar oss att loppet är kört. Ergyn som har Den gode bestraffaren med sig, slår staven mot Vicotnik. I samma stund förvandlas staven till ett svärd varifrån en kraftblixt skjuts ut mot månen som syns i ett av fönstrena. Månen förmörkas varpå Vicotnik förlorar en stor del av sina magiska krafter. Han tar dock till sitt stora tvåhandssvärd istället. Sekreteraren offrar en hjältepoäng och låter Ergyn ta upp svärdet med Den gode bestraffaren och gör sedan ett utfall mot Vicotnik. Svärdet går rakt genom magikerns bröst. Vicotnik stupar på stället och förvandlas till en slemhög på första hugget! Baldin är snabbt framme och tar Vicotniks svärd med sig. Strax efterår rämnar en del av taket och våra pegaser dyker åter upp för att ta med oss tillbaka till fronten. En magisk warp öppnar sig och hux flux är vi på plats. Där ser vi att nidländarna flyr, delvis har det väl att göra med att förtrollningen brutits på alla tvångsvärvade soldater och delvis märker nidländarna att deras ledare har stupat. Vi träffar sedan Melindor igen och allt blir till slut frid och fröjd. Slutligen följer en stor bankett och ytterligare ett äventyr kan läggas till handlingarna. Det var inte igår som en rejäl kampanj i D&D avslutades! Innan tärningarna läggs undan fixas det dock med lite HP och det beslutas att nästa spelmöte ska Enhörningshornet avhandlas. Om vi inblandade inte minns helt fel så misslyckades jag själv, Bogen och Rickomberga med det äventyret för en 17, 18 år sedan… Kvällen avslutas sedan med två partier Zug um Zug Nordic Countries, där jag vann det ena och Sekreteraren det andra samt några rundor Goldeneye på N64.Som om inte allt ovanstående vore nog spelades det även en kort sväng 1: maj. Det blev lite brädspel hemma i mitt barndomshem. Helt oväntat dammades Svea Rike av. Partiet tog sin tid, mycket av reglerna var bortglömda sedan länge. Ingen av våra ätter blev mäktiga nog att ta över kronan, Sekreteraren och jag själv fick ihop 9 poäng medan Kassören fick nöja sig med 6 poäng. Inga kungaämnen där alltså. Vi hann även med två partier Zug um Zug innan kvällen avslutades. Sekreteraren vann båda, Kassören blev tvåa båda gångerna och jag själv sist båda gångerna.Någon Månadens Mange vet jag inte om det blev. Även om jag och Sekreteraren tyckte att Kassören borde ha en i maj för sin tokiga förlustaffär i Svea Rike. Vi får se hur det blir med det. I april lär det inte bli någon. Även om vi strulade till det hela lite här och där som vanligt så klarade vi ju faktiskt Nidland!Eventuellt blir nästa spelhelg i juni. Bergis har ju anmält några datum i gästboken, och det är inte omöjligt att det kan gå att lösa på något sätt. Lite brädspel brukar man ju kunna köra i alla fall. Sedan är det ju dags för EM snart, så då försvinner ju en del av kvällarna till det. I övrigt kan det bli spel uppe hos mig inom en snar framtid. Då är det väl Enhörningshornet som hägrar, men även brädspel om fler än vi i D&D-gruppen är intresserade. Som vanligt informeras intresserade i gästboken.Vicotnic sover med fiskarna.Ordföranden
Senaste kommentarer