Dessvärre var bara jag själv, Kassören och Sekreteraren närvarande, men som vanligt lät vi oss inte bli nedslagna av detta faktum.Fredagskvällen bjöd på brädspel. Som vanligt kan den statistikintresserade gå in och flukta på den uppdaterade statistiken vad gäller de flesta spelen. Det började i alla fall med att jag själv tog hem ett parti Carcassonne, varpå Sekreteraren och Kassören vann varsitt parti Zug um Zug Nordic countries. Spelkvällen avslutades sedan med en omgång History of the world, vilken jag själv tog hem efter att ha ryckt åt mig en tidig ledning.Helgens begivenhet var dock D&D och fortsättningen på Enhörningshornet. Äventyret återupptogs som vanligt på ett värdshus, det nya värdshus där Ergyn och Baldin tagit sin tillflykt med novisen efter batljerna med Svarta handen. Hon gaskades upp med mat och vänliga ord innan det blev dags att ta henne med ut på vallning i staden för att se om hon kunde känna av artefaktens närvaro någonstans. Först avhandlades tempelområdet, sedan Livias guldsmedsbutik och slutligen Larm Legasts gamla bostad. Inget gav något förrän turen gick ner till vinkällaren på bakgården. Ett nyckelhål uppbarade sig på väggen där. Som tur var fanns de tre funna nycklarna med i packningen. Innanför dolde sig ett rum med en koffert och tre kistor. I kofferten fanns dagböcker och några penningpungar. En kista var märkt med en dvärgruna för fälla, en med ignorera inne i den och en utan märkning. I kistan utan märkning återfanns en kristallkaraff med guldinfattning innehållande en papperslapp. Tyvärr misstolkads informationen på lappen om att nästa kista skulle ge mer. Därför öppnades kistan med runan för igonrera. Därför fick både Baldin och Ergyn smalbenen uppskurna av utskjutande dolkar. Som tur var blev skadorna relativt lindriga. Istället upptäcktes ett sigill på väggen med ytterligare nyckelhål. En bit in i den gång som uppenbarade sig fanns en hissanordning som ledde gruppen djupare ner i underjorden. För hela komplexets del kan man säga att det var behändigt att ha en dvärg i gruppen för en gångs skull. Genomgående fanns ledtrådar och varningar skrivna med dvärgrunor.Ytterligare en korridor och ett schakt med vassa piggar forcerades, en tröskel hoppades över och sluttning neråt tog vid. En Y-korsning uppbarade sig sedan. Den vänstra vägen visade sig leda till en återvändsgränd, medan den högra slutade i en bronsdörr. Någon form av mekanism fanns kopplad till dörren, men genom att trycka upp den tillräckligt lite kunde Baldin ta sig in och koppla bort den anordning som aktiverade ett armborst. Korridoren gick sedan vidare innan den slutade i en ny bronsdörr. Graveringen tydde på att färden skulle fortsätta under en lucka. En vipplucka återfanns, och genom lite svingande i rep och en färd med näsan före in i väggen för Baldin tog sig samtliga tre ner genom luckan till våningen under. Efter en stund korridorvandrande uppenbarade sig ett schackrutigt golv. Snabbt bestämmer sig gruppen för att endast gå på vita plattor, och en efter vandrar Baldin, novisflickan och Ergyn över utan incidenter.Bortom korridoren uppenbarar sig ett rum med en stor bronskista. På väggen står med runor att besökare måste vara säkra på att få rätt sak med sig ut. I kistan finns en trälåda med ett skrin som i sin tur innehåller ett skrin där en benbit ligger invirad i siden. Ergyn tar med sig benbiten, men känslan att man inte hittat rätt gnager i våra äventyrare. Efter en kort stunds letande skjuts den stora kistan åt sidan och en gång neråt uppenbarar sig där under. Färden går genom en ny korridor in till någon form av gravkatakomber. Ergyn lägger märke till att en av gravplattorna saknar text. Plattan tas bort och avslöjar en liten gång som slutar i en dörr. Innanför dörren finns ett vitt rum med en vit pelare varpå det står ett skrin. I skrinet ligger enhörningshornet och en slät gråvit sten invirad i vit siden. Novisen får en känsla av att vilja röra horn och sten, varpå en röst hörs och en enhörning uppenbarar sig. Några scener följer där både Ergyn och Baldin bara överraskade och stumma kan se på vad som händer. Novisen fylls av någon form av kraft, samma kraft som helt helar våra två äventyrare. Synerna försvinner slutligen och novisen berättar att hon känner sig fylld av någon konstig kraft. Utan mening lyckas hon även skjuta iväg en kraftstråle som smäller in i väggen. Utan att diskutera saken allt för ingående på plats tar sig alla tre samma väg tillbaka utan allt för stor möda. Enhörningshornet är nu alltså bärgat, novisen är fritagen, men vad händer härnäst. Spelkvällen avslutas på värdshuset, men färden tillbaka söderut återstår och Svarta handen i Kandra är inte oskadliggjorda. Nästa spelmöte bjuder förhoppningsvis på en spännande fortsättning, och kanske ett kliv in i något nytt äventyr.Japp, så gick det alltså till. Någon Månadens Mange vet jag inte om det delas ut, det är som vanligt upp till Kassören. Det var några mindre incidenter under brädspelskvällen, men ska någon få något är det väl varsin poäng till oss spelare som öppnade kistan som resulterade i några dolkar var i benen kanske?Slutligen påminner jag som vanligt om att spelhelgerna planeras i gästboken. Se till att hålla ögonen på den om ni är sugna på spel, eller varför inte göra något inlägg och föreslå någon helg eller dag själva…Ordföranden
Senaste kommentarer