Handel & Krig

Världshändelser

År 1: De första bosättningarna anläggs och arbetar i huvudsak med grödor, men även skogsbruk praktiseras på sina håll. Ett vulkanutbrott skakar landsbygden i sydöst.

ÅR 2: På ett flertal platser expanderar bosättningarna, både produktionsmässigt och befolkningsmässigt. I ett och annat fall lever till och med vissa folkslag på vad naturen har att ge naturligt. På någon enstaka plats expanderar befolkningen till fler bosättningar.

År 3: Under första halvåret har en vulkan på en större ö i östra delen av världen ett stort utbrott som i sin tur leder till att öns area ökar något. Vissa folkslag visar tecken på att undersöka de fyndigheter jorden kanske kan ge.

ÅR 4: De första torpen som expanderar till en gård dyker upp. På ett annat håll börjar man för första gången hålla boskap på ett domesticerat sätt. Västerut är hösten gynnsam och påverkar grödorna positivt, på den östra fronten är inflyttning till fast boende kraftigt gentemot nomadtraditionerna.

ÅR 5: De första tecknen på organiserat fiske kommer fram på enstaka platser. Årets väder i öster visar sig vara extra gynnsamt för skogen, västerut visar sig istället den goda väderleken under året påverka grödorna på ett positivt sätt.

ÅR 6: En vulkan på en ögrupp österut får ett utbrott.

ÅR 7: En vulkan i nordöst och en söderut får varsitt utbrott. Det i nordost skapar en hel del nytt land i havet och sammanbinder nästan ett par mindre öar. En vilja att bygga nyttiga byggnadsverk för att förenkla vardagslivet uppstår. På andra håll börjar man utnyttja större bestånd av vilda djur för jakt. För första gången börjar en folkgrupp att på en högre nivå tillgodose sig de fyndigheter som finns i marken runt omkring dem.

ÅR 8: På vissa håll börjar en mer seriös utvinning av metaller att ta sin fart. På andra håll börjar man på ett organiserat håll att föda fler människor av vilda djur. I norr råder svält i vissa områden och folk väljer att flytta till nya och mer levnadsvänliga områden. Under vinterhalvåret gör svälten i norr till slut att ett mindre antal människor dukar under av undernäring och avsaknad av motståndskraft.

ÅR 9: Under våren och försommaren har två vulkaner i den sydöstra delen av världen utbrott, vid den ena av dem bildas lite nytt land längs med kusten. Några folk börjar använda sig av mer avancerade odlingsmetoder för ökat produktion av spannmål.

ÅR 10: Beväpnat folk till försvar och ordning börjar användas på enstaka platser. Ett omfattande ras i en gruva stannar tillfälligt upp produktionen i minst ett år.

ÅR 11: Strax innan sommaren når sin höjdpunkt får en extremt aktiv vulkan i öster ännu ett massivt utbrott. Ett större vattendrag i norr svämmar plötsligt över efter de massiva regnfallen under hösten. I sydöst är det istället en fruktansvärd värmeperiod som härjar under höstmånader, något som i förlängningen leder till att ett mindre skogsområde brinner ner.

ÅR 12: Under de första soliga vårdagarna förmörkas himlen i sydöst av ett relativt kraftigt utbrott från en ovanligt aktiv vulkan. Värmen fortsätter i väst över sommaren och ger en torr höst med skogsbränder som följd. I öster gör detta fenomen istället att skördarna är extremt gynnsamma, något som påverkar jordbruket även framöver. Österut ser man även till att ta hand om vad naturen kan ge i form av föda på ett mer organiserat sätt. Detta samtidigt som man på andra håll i samma region svälter.

ÅR 13: Två vulkaner, en i nordöst och en i sydöst, får våldsamma utbrott under försommaren. Något som gör att en stor del av den omkringliggande naturen blir lagd under lava och förstörd. Framåt vintern får en vulkan i öster ett relativt omfattande utbrott, det enda som täcks är dock äldre ljummen lava. Kraftiga regn under hösten skapar översvämningar i sydöst, en del åkrar blir vattensjuka och människor tvingas flytta från sina bostäder. Det blöta vädret gör sig även påmint norrut där en del översvämningar också förekommer.

ÅR 14: En östlig vulkan som tidigare har haft stora utbrott fortsätter på våren med ett mindre utbrott som förmörkar himlen över havet. På några isolerade platser börjar man använda sig av sin byggnadsteknik för att övervinna naturens inspärrningar. Hösten för med sig varma vindar och sjukdomar in norr, 20 personer går under i pesten som härjar.

ÅR 15: Under den första månaden på året har en vulkan i sydöst ännu ett massivt utbrott. Det är ännu ett i raden av utbrott som numera inträffar varje år i den här delen av världen. Ett folkslag kommer på ett nytt sätt att förbättra jordbruket för att det ska ge mer och bättre grödor. Den södra hemisfären drabbas av svåra vinterstormar, något som till slut resulterar i raserade byggnader, inga dödsfall förekommer dock.

ÅR 16: Ett förhållandevis lugnt år går till sin ände utan större händelser. Värt att notera är dock att man för första gången ser familjer som oberoende av varandra slår sig ner på samma plats men bor i sina egna hus.

ÅR 17: En av de mer aktiva vulkanerna i världen får ännu ett utbrott, denna gång dock av lite mindre slag än tidigare. I sydväst är det något av de domesticerade djurens år på grund av bra avel och fina betesmarker.

ÅR 18: Den stora och extremt aktiva vulkanen i sydöst får ännu ett av sina utbrott, denna gång ett av de allvarligare. Ett folkslag har lagt energi på att bygga skepp för att kunna erövra världshaven och de okända territorier de kan ruva på.

ÅR 19: En tidigare okänd form av glimrande stenar har tidigare upptäckts, och börjar under detta år att brytas ur marken. En gynnsam väderlek under hösten påverkar odlingen av grödor i de södra delarna.

ÅR 20: En vulkan som legat vilande under så lång tid någon kan minnas vaknar plötsligt till liv och ger ifrån sig ett massivt utbrott som skakar dess övärld. En varm höst ger upphov till skogsbränder på visa håll i världen, i öster gör dock att varma strömmar gynnar fisket. I de västra delarna av världen börjar matbrist, med svält som följd, att breda ut sig i en oroväckande takt.

ÅR 21: Efter en svår vinter i väster utan ordentligt med föda dukar en handfull personer under av svältrelaterade sjukdomar under våren och försommaren. Detta fortsätter även under den kommande hösten och de stränga vintermånaderna, vilket resulterar in ännu fler dödsfall. I öster märks istället bristen i form av utfiskning som i längden kan resultera i svält om inget görs. På andra håll är det istället tvärtom, där den goda väderleken främjar odlandet av specifika grödor. I samma del av världen har en av de aktivaste vulkanerna ett mäktigt utbrott som förmörkar en stor del av himlen.

ÅR 22: Det nya året inleds med en tragedi där en mindre bosättning och dess omkringliggande marker helt begravs under lavamassorna från ett större vulkanutbrott. Även en annan aktiv vulkan i den östra delen får ett utbrott, men utan de fruktansvärda konsekvenserna. I sydöst är det matbrist i en större bosättning, vilket resulterar i att en stor mängd människor väljer att flytta ut.

ÅR 23: Under årets första månader får en vulkan i öster ytterligare ett utbrott, denna gång dock av mycket mildare karaktär än för ett par år sedan. Ett folkslag i östra delen av den kända världen utvecklar under försommaren en ny odlingsteknik som möjliggör skördar av betydligt större mått än tidigare. På någon enstaka plats dyker för första gången tungt utrustade fotsoldater upp för att försvara sina hemtrakter. Under sensommaren och början av hösten ser man för första gången att människor på ett mer organiserat sätt bosätter sig på samma plats i skiljda hus och att det mesta för att klara livets vardag finns inom bosättningens radie.

ÅR 24: I sydöst fortsätter de vulkaniska aktiviteterna. Under försommaren får de mycket aktiva vulkanen ännu ett utbrott, denna gång dock av mildare karaktär. Även hösten och början av vintern skakas av vulkanutbrott i öster. Två vulkaner som tidigare haft utbrott, varav en till och med dränkt en bosättning under sin lava får nu utbrott av medelstort slag. I norr är det dock mer positiva händelser som gör sig påminda. En mindre babyboom inträffar och ger som följd en befolkningsökning utöver det vanliga.

ÅR 25: Den tidigare våren skakas av ett massivt vulkanutbrott i öst. Vulkanen har nu haft årliga utbrott under en längre tidsperiod, och luften i området bär konstant med sig en lukt av svavel. Rapporter från flera lärda män som gjort uträkningar visar på att den kända världens befolkning precis har, eller snart kommer att ha, överstigit 2000 personer. Denna kunskap kanske bidrar till att folket på en del platser allt mer börjar förbereda sig genom att bygga militära skyddsverk samt att utbilda tyngre militära vapenslag. Kanske kan även det faktum att en större banditliga härjar i öster bidra till den stora oron bland vissa invånare. När det gäller produktioner i allmänhet är det skogsbruket som går bäst, och i väster finns nu stora lager av timmer att bygga fartyg för.

ÅR 26: Vid en mindre arkipelag i nordöst har en period av kraftiga vulkaniska aktiviteter skapat ytterligare några småöar av frodig stäpp. I väst ser man för första gången stora vattengående farkoster som skulle kunna rymma hela arméer. Det för odling gynnsamma vädret i västra delen av världen genererar både extra kapital samt utökade åkerarealer.

ÅR 27: Det första samlade folket under en ledare inom ett bestämt område ser dagens ljus i väst. Österut är det istället makten över andra folkslag som regerar när man börjar hålla slavar för de tyngsta arbetena. Under sensommaren och början av hösten får tre vulkaner utbrott i östra delen av världen. Samtliga utbrott är dock av det mildare slaget, men till skillnad från i nordöst och sydöst får det mer rakt östliga förödande konsekvenser. En bosättning med 20 personer begravs helt, liksom deras åkrar och gruva. Dessutom får den största bosättningen i området akut brist på föda när deras största åker med grödor begravs av lavamassorna.

ÅR 28: Även i öster ser man fördelarna med att vara samlade under en gemensam fana, och bildar därför ett rike under en härskare. Detta hindrar dock inte banditgrupper från att dra runt och röva pengar och varor för betydliga summor på landsbygden.

ÅR 29: Två vulkanutbrott skakar den kända världen under årets första skälvande månader. I nordöst är det ett massivt utbrott som lägger stora landområden under lava, och ännu större under aska. I sydöst är utbrottet relativt mindre, och gör ingen större skada på den omgivande naturen. Den första riktigt stora bosättningen ser dagens ljus när ett samhälle i väster får sina stadsprivilegier av den oomstridde ledaren för landet. En varm och solig sensommar och höstväder gör att odlingen av grödor går väldigt bra österut, medan man i väst istället drabbas av skogsbränder.

ÅR 30: Bristen på fullvärdiga kartritare världen över visar sig under sommaren genom att det inte längre går att få tag på några aktuella kartor över de olika landområdena. I den östra delen av världen börjar man så sakteliga övergå till en fulländad och produktionsstark ny odlingsform. På annat håll i öster börjar invånarna spontant att bygga försvarsverk för att hålla andra borta. Medan man västerut satsar på att expandera sina territorier till andra delar av världen. Under hösten är ynglingen för fisken hotad på grund av väderleken, och i samband med omfattande fiske leder detta till en svår situation under nästkommande år. Detta väder gör att man på andra platser istället får ett uppsving i sin skogsbruksindustri. Under vintern drabbas ett mindre område i väst av en pestliknande epidemi, som dock inte slår allt för hårt.

ÅR 31: I öst kommer frosten och vintern tidigt, vilket i sin tur leder till att stora delar av skörden förstörs. En handfull människor dör av svält och undernäring. Den delen av världen drabbas även av ett större vulkanutbrott, men utan att det kräver några offer. I norr är det istället djuren som drabbas när mul- och klövsjukan härjar bland boskapshjordarna.

ÅR 32: Under våren har en vulkan i öster ett utbrott av det mindre slaget, men oron i området över att den har vaknat är stor. Österut räknar man med att andra folkslag kan närma sig, och folket där bildar spontant medborgargarden. I norr följer man så många andra folks exempel, och väljer att ena sig under en härskare och en fana.

ÅR 33: Den vulkan i öster som vaknat ur sin dvala året innan har under våren ännu ett utbrott, denna gång av betydligt kraftigare karaktär. En ny kull kartritare finns äntligen tillgängliga på samtliga håll över världen, och härskarna kan åter se illustrationer över sina riken. Väderleken visar sig vara gynnsam för skogsbruket över praktiskt taget hela den kända världen, men även ogynnsam i öster där en mindre bosättning eldhärjas så svårt att den helt brinner ner. På andra håll österut finns tankegångar om uppror mot rikesledningen. Stödet hos folket är dock svalt, och hela projektet rinner ut i sanden innan något händer.

ÅR 34: Under våren har den mest aktiva vulkanen i den kända världen ännu ett utbrott. Detta år verkar dock kraften i den avmattas något, och vissa lärda menar att den kanske är på väg mot vila. I väster härjar böldpest i en av den kända världens största städer, men än så länge har den inte drabbat så många människor att det märks befolkningsmässigt.

ÅR 35: Det talas under försommaren om att det i ett rike numera finns beridna soldater med fruktansvärd kapacitet på slagfältet. Böldpesten i väster försvinner lika snabbt som den dök upp, men efter sig lämnar den cirka 100 döda. I öster är det istället höststormar som ställer till det genom att skölja bort hela fiskeflottor. Hösten bjuder på varmt väder i väster, och påverkar produktionen av grödor positivt. En katastrof inträffar på en ö i öster under senhösten. Två mindre bosättningar och en handfull människor utplånas när en aktiv vulkan i närheten vaknar till liv och får ännu ett utbrott.

ÅR 36: Ett folkslag i väst blir under årets första månader det första att sikta ett annat folkslags bosättningar. Under våren svalnar äntligen lavan från en av de mest aktiva vulkanerna i den kända världen. Tidigare skogspartier är nu ödelagda, men istället uppenbarar sig en grön och frodig stäpp över lavatäcket. Under sensommaren och hösten drabbas dock den östra delen av världen av torka och missväxt. Detta påverkar produktionen av grödor för vintern, och även på permanent basis tills bönderna har ordnat sin odling igen.

ÅR 37: En av världens största städer blomstrar, och människor från när och fjärran väljer att ta sig dit och slå sig ner. Hösten bjuder på gynnsamt väder i väster, vilket i kombination med bra jordbruk påverkar odlingen av grödor positivt. Under vintern har det goda ryktet om en mindre bosättning i väster nått flera nomadiserande grupper från området som väljer att slå sig ner permanent där.

ÅR 38: I öster får en vulkan ett utbrott som sänker ett fartyg med man och allt vid kusten just efter att det har siktat ett tidigare okänt folkslag och dess bosättning. Ännu ett vulkanutbrott inträffar under senhösten, denna gång i sydöst. Vid detta tillfälle är den som drabbas en ensam äventyrare på jakt efter oupptäckta marker åt sin härskare. I norr bjuder det goda höstvädret på bra odlingsförhållanden som ger ett uppsving i odlandet av grödor.

ÅR 39: Efter nästan fem hela år utan en fullständig världskarta har nu kartritarna äntligen återigen kunnat sammanställa en någorlunda fullständig bild av den kända världen. Med vårsolen kommer i nordöst ett mindre vulkanutbrott. Detta sker dock utan att påverka några människor vid varje sig liv eller egendom. Sommaren bjuder på överraskningar på flera håll av den östra delen av världen. Gömda guldskatter från bortglömda civilisationer kommer i dagen, och värdena visar sig vara stora. Långt upp i norr bjuder de starka vintervindarna på många upptäckter för fartygen, men skapar även svåra förhållanden som gör att ett fartyg förliser med man och allt.

ÅR 40: Österut drabbas man av missväxt, och det krävs att det tullas av förråden för att inte svälten ska komma krypande.

ÅR 41: Under årets första skälvande månader drabbas en ögrupp i öster av två massiva vulkanutbrott. Skadorna är dock minimala med endast någon enstaka ensam vandrare som offer. Hösten bjuder på en stor invigning i norr när en samlingsbyggnad för rikets mer framstående medborgare står uppförd. Det är just i norr som det för närvarande mest talas om en folklig resning för att få slut på det terrorvälde invånarna anser att de lever under.

ÅR 42: Från de isiga stränderna vid havet i öster landstiger en mindre trupp fotfolk på de frostiga fälten utanför en by och går till attack. Aldrig tidigare har någon levande civilisation varit med om ett dylikt anfall, men försvararna lyckas ändå hålla stånd och utplånar den anfallande styrkan till sista man. Under våren kuvas tillfälligt det uppror som hotade att störta ett rike i norr. Faran är dock ännu inte över, utan mer soldater behövs för att slå ut de sista grupperna av upprorsmän som repar nytt mod i området. Ett centrum för kunskap har under sommaren färdigställts i sydöst, och denna samlade kunskap ger genast ett positivt gensvar för produktionskapaciteten. Sent under hösten hålls invigningen av en staty över den tappre ledaren som slog tillbaka fienden vid byn i öster. Just i öst bjuder hösten på mycket bra väderlek för odlandet av grödor, detta i kombination med hårt arbete från områdets bönder gör att produktionen av grödor ökas permanent. Den goda väderleken i öster drar även in över de nordöstra områdena och påverkar även där jordbruket i positiv riktning.

ÅR 43: När islossningarna börjar under årets första månader syns det vid en ögrupp i öster att stelnad lava från en vulkan i området har skapat en mindre ö samt utökat arean på en mindre halvö. I sydöst bjuder sommaren på ännu ett utbrott från den vulkan som ligger i området, liksom extremt bra vindar för fartygen ute på det öppna havet. Dessa varma sommarvindar blåser under hösten västerut och påverkar där jordbruket i positiv bemärkelse, samma väderlek som i norr ger en uppgång av skogsbruket.

ÅR 44: I norr inleds året med ett uppsving i byggandet som tidigare aldrig har skådats, bland annat moderna byggnader för att underlätta det vardagliga livet för invånarna börjar uppföras på order av den lokale härskaren. Österut är det istället kriget som präglar invånarna, och på vissa isolerade platser börjar till och med befolkningen bilda medborgargarden. Det är även österut som man för första gången får se krigsmaskiner byggas för att användas i striderna.

ÅR 45: Höstvädret präglas av svåra stormar i sydöst och flertalet byggnader blir hårt ansatta av vädrets makter. Österut är det istället en vulkan som återigen vaknar till liv. För att försöka häva den belägring av en by som iscensatts i öster genomförs ett anfall av en grupp bågskyttar. Samtidigt sätts dock ett anfall igång på den belägrade byn och bågskyttarna kan falla sina fiender i ryggen. Det tunga kavalleri som anfalls sätter sig dock snabbt till motvärn, och ganska snart är anfallarna nergjorda till sista man och all koncentration kan sättas till att kuva bybefolkningen. Förlusterna på båda sidor är ganska stora, men efter att alla reguljära trupper har stupat inser bondebefolkningen sin underlägsenhet och kapitulerar inför övermakten. Vinterns första månader bjuder på ett stort vulkanutbrott i öster. Inga bosättningar finns i närheten, men ett intet ont anande fartyg i närheten blir överrumplat och går till botten vid den kokande havskusten. Upprorsstämningarna kokar också de i sydöst, och en större grupp slavar rymmer för att belägra ett stort gruvområde.

ÅR 46: Under vårens leriga och kylslagna väderlek möts infanteri och slavar i bergen vid gruvorna i öster. Ett hårt och blodigt slag utkämpas, men till slut står den reducerade rikesarmén som segrare och kan återbörda en viss del av slavarna. Två mindre öar bildas och en utökning av befintligt land sker i nordöst när lavan efter ett stort vulkanutbrott stelnar. Höstoväder och stormar drar över de östra områdena och ett blixtnedslag gör att en kyrka i en större bosättning brinner ner till grunden.

ÅR 47: Ytterligare ett vulkanutbrott skakar den sydöstra delen av världen under våren. Stora arealer stäppmark täcks av lava, men varken människor eller egendom kommer till skada. Inga förluster märks heller när en större truppstyrka i öster intar ett litet torp där invånarna med omedelbar verkan kapitulerar. Under hösten och början av vintern märks att lava från ett äldre utbrott i sydöst har stelnat och lämnat efter sig en bördig stäpp även där det tidigare fanns några mindre skogsområden. Ytterligare truppförflyttningar för att underkuva enstaka kvarvarande bosättningar sker i den östra övärlden.

ÅR 48: De frostiga fälten på några öar i öster färgas åter blodröda när stridigheterna där fortsätter. En blandad trupp av tunga kavallerister och infanterister anfaller en mindre bosättning som försvaras av bågskyttar. Efter att moralen svikit hos kavalleristerna och några blodiga anfallsvågor senare så lyckas dock försvararna att hålla sin bosättning. De retirerande styrkorna återvänder dock senare under året och lyckas redan efter första anfallsvågen betvinga motståndarna genom att dräpa merparten av deras försvarsstyrka. Bosättningen faller i anfallarnas händer och bland invånarna viskas det om att det sista fästet för deras en gång så stolta folk nu har fallit.

ÅR 49: I väster plågas handelsmännen av en bandit- och smugglarliga som stjäl varor för stora belopp.

ÅR 50: Under vårsådden genomförs en massiv jordbruksreform i norr där produktionen utökas eller odlingstekniken förbättras på samtliga åkrar. Under folkvandringar och firanden vid nyårstid börjar pesten sprida sig i det tätbefolkade norra delarna av världen. Upp emot 1000 personer dukar under av pesten och dess efterföljningar. Endast de stora städerna med sina akvedukter och de mindre bosättningarna klarar sig undan sjukdomens härjningar. Söderut är det istället vädret som ställer till med problem när kraftiga regnoväder under höst och vinter gör att all åkermark ställs under vatten för en lång tid framöver. Österut passar adeln på att resa sig mot rikets ledning. Strax över hälften av adelsmännen är med i den sammansvärjning som passar på att göra ett väpnat uppror under nyårsfirandena.

ÅR 51: Redan under årets inledning påbörjar de adelstrogna trupperna i sydöst röra på sig. Två torp intas utan någon större blodspillan medan ett gods bjuder på större motstånd innan det till slut kapitulerar inför de numerärt överlägsna styrkorna. Längre västerut bjuder förra årets översvämningar på problem med försörjningen av befolkningen redan tidigt på året. När väderleken blir sämre och förråden börjar tryta senare under året slår också svälten till och tar med sig flera hundra invånare i döden. Även i väster dukar några människor under när frosten slår till och påverkar odlingen av grödor. På en ö i öster är det istället djuren som drabbas. Två boskapsbesättningar dukar helt under när mul- och klövsjukan härjar där. Inbördeskriget fortsätter under höst och vinter, dock utan några stridigheter. Norrut har man problem med en rövarliga som drar runt och stjäl varor för stora belopp.

ÅR 52: Nya jordbruksreformer som även inkluderar en total utbyggnad av skogsbruksnäringen utförs i norr under årets första halva. I sydöst anfalls en av de bosättningar som för tillfället hålls av den upproriska adeln. En del av befolkningen har redan tidigare dukat under av svält under den inledande belägringen. Slaget är blodigt och närmare 200 man mister sina liv där. Bosättningen intas dock aldrig, utan de anfallande styrkorna tvingas att retirera. Striderna fortsätter under senhösten vilket resulterar i runt 30 stupade på varje sida. Bosättningen hålls dock fortfarande av ockupanterna. Höststormarna i väster gör att ett stort fartyg går till botten med hela sin besättning.

ÅR 53: Det uppror bland adelsmännen som under flera år härjat i sydöst fortsätter under våren och försommaren. På grund av långvarig belägring drabbar svält befolkningen i en bosättning där invånarna är trogna härskaren. Upp emot 100 personer dukar under då inga skördar har kunnat bärgas under hösten. Ett torp och ett gods som upprorsmännen ockuperat anfalls av stora styrkor. Ett hundratal man stupar på båda sidorna innan de två bosättningarna åter är i kunglig ägo. De överlevande upprorsmännen fängslas och placeras tillsammans med övriga slavar i väntan på framtida arbetsuppgifter. Västerut fortsätter olika bandit- och rövargäng att irritera riket. Flertalet handelskaravaner överfalls och relativt stora summor går förlorade. De frostiga fälten på senhösten är skådeplats för ännu ett stort slag mellan upprorsmän och kungamaktens soldater i sydöst. Efter sammanlagda förluster på runt 150 man retirerar de kungliga styrkorna i väntan på förstärkning. En mindre bosättning intas av de adelsvänliga upprorsmännen utan blodspillan. Norrut råder gynnsamma förhållanden för skogsbruket som följaktligen blomstrar.

ÅR 54: På de leriga fälten under våren beslutar sig de ockuperande adelsvänliga trupperna för att anfalla. Den bosättning de belägrat under en längre tid får ta emot en hård smäll, nära en tredjedel av soldaterna stupar. Försvararna står dock pall för trycket, och hoppet om att bli räddade fortlever. Norrut fortsätter en expansion av försörjningssystemet som innefattar allt från spannmål till boskap och utökad jakt. I söder vållar de häftiga höstregnen problem, och österut får två vulkaner utbrott. Det ena utbrottet sker på en avlägsen plats, men det andra drabbar desto hårdare. En bosättning med cirka 60 invånare, några fält med boskap och grödor samt en gruva begravs i lavamassorna. Utöver dessa förluster försvinner även en ensam äventyrare och en kortare vägsträcka. Längst bort i väster drabbas en stor gruva av ett omfattande ras som fördröjer produktionen under det närmaste året. Upprorsmän och kungliga soldater drabbar åter samman under vintern. De kungavänliga får dock bita i gräset ordentligt och en reträtt inleds omgående.

ÅR 55: Den långa belägringen av bosättningen i öster får nya konsekvenser efter den hårda vintern. Under de tidiga vårmånaderna visar det sig att en stor del av invånarna dukat under av svält och att ytterligare andra flytt staden när tillfälle har givits. Hjälpen visar sig dock inte ha varit långt borta. Lite längre fram under våren anfaller åter kungavänliga trupper upprorsmännen. Denna gång stupar flertalet av belägrarna medan de kungliga soldaterna tar en fjärdedel så mycket förluster. Belägringen blir hävd, men ännu håller adelsmännen ytterligare två bosättningar i sitt våld. Hösten bjuder i väster på några mystiska sjukdomsfall i en av huvudstäderna. Det visar sig att böldpesten har nått staden, men med hjälp av diverse snabba åtgärder hindras sjukdomen från att kräva allt för många offer.

ÅR 56: Med vinterkylans hjälp och senare islossningen, upptäcks att nyligen stelnad lava har gjort att en mindre atoll har bildats mellan två större öar. Hösten bjuder på bra betesmarker i norr, vilket i sin tur påverkar produktionen av boskap. Under vinterns första månader inträffar ett stort ras i en av de mest produktiva gruvorna i öster. Inga dödsfall inträffade, men hela verksamheten blir stillastående under minst ett år på grund av uppröjningsarbete.

ÅR 57: Efter sommaren gör ett rike i söder anspråk på nytt territorium, och utökar sedan sina gränser söderut och mot sydöst. Ytterligare ett rike räknar in nytt territorium innanför sina gränser. Utvidgningen av detta nordliga rike gör att dess område ökar med mer än hälften. Skördetidens väderlek är gynnsam för bönderna i norr och väster där grödorna ger avkastning i både rena pengar och permanent ökad produktion. Under vintern står ännu ett slag mellan de kungliga styrkorna och adelns upprorshärar i öster. Ett mindre torp anfalls och intas av den kungliga hären. Blodspillan är minimal, men upprorsmännen stupar till siste man.

ÅR 58: I norr verkar oroligheter sprida sig bland trupperna och en stor mängd riddare väljer att desertera från armén. Österut är det istället slavarna som är orosmomentet, och flera av dem lyckas fly till ett liv i frihet.

ÅR 59: På en ö i det östra havet får en vulkan ett utbrott som förstör en mindre vägsträcka och lite åkermark. Däremot klarar sig alla invånare i området sig undan med livet i behåll. Under en dimmig vårgryning anfalls upprorsmakarnas sista fäste i sydöst. De kungatrogna kavalleristerna nedgör rebellerna till sista man och sätter därmed till sist punkt för adelns uppror i riket. Norrut står traktens första bibliotek klart och skänker därmed hela riket större insikter. De oroliga tiderna runt om i världen har gjort att folket i en avlägsen provins bestämt sig för att bilda egna medborgargarden. Mitt i vinterkylan bryter en stor brand ut i en by i väster. Några människor blir innebrända och närmare hundra stycken blir hemlösa. Under senare delen av året drabbar även pesten flera hundra människor i världen. På flera platser österut dör sammanlagt cirka 500 personer i pestens fotspår. Ett mindre pestutbrott sker även i väster där strax över 20 personer mister livet. Två folkslag som tidigare inte känt till varandra får kontakt i de sydöstra delarna av det ena riket.

ÅR 60: Mötet mellan folken i söder går inte utan motsättningar. Hot om våld, truppförflyttningar och intrång i riket stör diplomatin. Senare under året mjuknar det hela upp något, men vapenskrammel hörs ändå i bakgrunden och kan läsas mellan raderna i dokumenten som skickas mellan härskarna. Västerut bjuder hösten på missväxt, skördarna runt en stor bosättning blir permanent påverkade. I öster sätts medborgargarden ihop i bosättningar som drabbats av de tidigare årens inbördeskrig.

ÅR 61: Inledningen av året firas i öster med att ett centrum för kunskap och lärande slår upp portarna i huvudstaden, något som omedelbart påverkar staden positivt. De senaste årens svält i en östlig bosättning förvärras när förråden börjar sina och fler människor ändå väljer att slå sig ner i området.

ÅR 62: Strax efter nyår lyses himlen i öster upp av ett stort vulkanutbrott. En av öarna har drabbats av en naturkatastrof som helt dränkte åkrar, vägar, gruvor och en köping under sin varma lava. Några få överlevande kunde berätta att närmare 800 invånare och soldater gått under för naturens krafter. I söder möts två folkslag som inte tidigare kände till varandras existens, hårda varningar från ena parten gör dock att inga vidare samtal inleds. Den största staden i norr drabbas av en svår katastrof under höstens åskväder. Blixten slår ner i biblioteket och sprider sig till flera andra byggnader och bostäder. Runt 700 människor blir bostadslösa eller dukar under för eldens härjningar. Under vinterkylan sprider sig elden även från spisen vid ett torp i sydväst och skadar bosättningen så pass att ett tjugotal personer måste ge sig ut på vägarna igen. I söder avslutas året med ett anfall på en gård. Närmare 150 beridna soldater anfaller den försvarslösa gården som intas och infogas i det anfallande rikets landområde. De två folkslagen har endast tidigare sett varandra, men nu ställer det ena av dem höga krav om lydnad till det andra. Som om inte detta vore nog svälter folket i huvudbosättningen för folket i söder, och flera familjer väljer att återgå till sina tidigare liv som nomader. Längst bort i öster ansätts folket hårt av boskapstjuvar. Inte nog med att stora delar av boskapen försvinner, men på några mindre platser stjäls alla djuren och befolkningen lämnas att svälta.

ÅR 63: Under försommaren siktar några fartyg varandra, och det visar sig att båda rikenas ledare tidigare varit omedvetna om den andres existens. Hösten karaktäriseras av hårda stormar i väster, och rapporter om fartyg som gått under med man och allt florerar. Österut drabbas en ö av ännu ett stort vulkanutbrott. Den här gången skadas dock varken människor eller använda marker.

ÅR 64: I efterdyningarna från ett vulkanutbrott i öster har nu nytt bördigt land skapats i mindre skala vid stränderna i närheten. Sommaren bjuder på glada överraskningar söderut när frigående hjordar fångas in och sammanförs med de tidigare boskapshjordar som hålls. I norr präglas hösten av upprorsstämningar när det inte finns tillräckligt med kapital i statskassan till att betala ut löner. Protesterna hos befolkningen stannar än så länge vid vägran att betala sina skatter.

ÅR 65: Ett rike i norr utökar sina gränser till att nu även omfatta några provinser i nordöst. Två folkslag som endast tidigare siktat varandra på avstånd drabbar samman i ett sjöslag. Ett litet fartyg anfaller en armada på två stora och ett litet fartyg. Sammanlagt runt 50 man stupar i den korta och intensiva striden innan ett av de stora samt det lilla anfallande skeppet flyr från bataljen. Stridigheterna påverkar befolkningen som i vissa fall spontant börjar rusta sig för ett storkrig. I väster bjuder den fina hösten på goda skördar som ger ett permanent uppsving för odlarna.

ÅR 66: I sydväst anfalls under hösten ett avlägset torp av en stor mängd fotsoldater från norr. De landstiger från floden och slår snabbt och hänsynslöst till. Vintern i norr slår hårt mot fisket när tjocka istäcken och drivis slår ut det mesta av produktionen.

ÅR 67: De flesta spåren efter storbranden i en av världens största städer fem år tidigare börjar nu suddas ut på allvar. Invånarantalet har åter växt sig stort och flertalet av de skadade byggnaderna är återuppbyggda. Under hösten färdigställs i söder det största försvarsverk som världen skådat. Genom hela året fortsätter de aggressioner som under flera år har funnits på haven i nordväst. Den diplomatiska konflikten hotar på allvar att utbryta i ett fullskaligt krig.

ÅR 68: Våren skakas i öster av ett stort vulkanutbrott. Dessbättre finns varken människor eller bosättningar i närheten på de avlägsna öarna. Diplomatin mellan de båda aggressiva grannrikena fortsätter under året. Trots de vänliga tongångarna bubblar krigshetsen under ytan bland befolkningarna. Långt upp i norr härjar mul- och klövsjukan bland boskapen. Detta leder till slut till att två stora bestånd helt utplånas av sjukdomen.

ÅR 69: De diplomatiska förhandlingarna fortsätter under hela året mellan de två rikena i nordöst. Till slut enas de om ett gemensamt respekterande av den andres gränser såväl på land som i vatten. Den vulkan i öster som året innan vaknat till liv på allvar får ännu ett utbrott under senhösten. Kraften i utbrottet var liknande som tidigare, och även denna gång sparades människoliv och egendom från förstörelse. Skattmästarnas bokslut för ett östligt rike visar att ekonomin för andra året i rad inte går ihop. Missnöjet växer bland befolkningen som vägrar att betala sin skatt till de utsända fogdarna.

ÅR 70: Den torra och heta hösten skapar problem i öster där en av världens största städer brandhärjas. Upp emot 200 personer omkommer i lågorna eller blir hemlösa. Hösten österut präglas snarare av stormvindar och hårt väder. Fiskeflottorna där blir lidande, och i enstaka fall slås de helt ut.

ÅR 71: I nordöst fortsätter de diplomatiska förhandlingarna om territorierna efter att de tidigare uppgörelsernas gränslinjer bryts.

ÅR 72: Den tidiga våren bjuder på en obehaglig överraskning i sydöst när en vulkan där får ett massivt utbrott. Trots att det finns bosättningar i närheten klarar sig dock både människor och byggnationer från att dränkas av den framrusande lavan. Under hela året blomstrar fiskerinäringen i söder, vilket positivt påverkar både kustbosättningarna och fiskerinäringen permanent. Lite längre västerut är det istället skogsbruket som blomstrar på grund av gynnsamt klimat och skickliga arbetare. Krigets vindar över världen gör att små grupper av legosoldater drar runt på landsbygden och erbjuder sina svärdstjänster. Den stundande vintern och det utmärkta läget rent geografiskt, gör att en av de största städerna i öster ytterligare expanderar befolkningsmässigt.

ÅR 73: Även denna vår skakas de östliga öarna av ett vulkanutbrott. Lyckligtvis skadas varken egendom eller människoliv trots vulkanens närhet till flera bosättningar. Långt bort i väster uppenbarar sig svälten i en stor by, och befolkningen hålls endast vid liv med hjälp av de stora förråd som finns tillgängliga än så länge.

ÅR 74: När lavan äntligen svalnat vid en ögrupp i öster uppenbarar sig en del nytt land som skapats ute i havet. Bland annat har ett par små öar nu sammanbundits med smala landtungor. Under hela året kämpar de lokala stormännen vidare med att försöka få bukt med den svält som drabbat en stor by i väster. I norr satsas det hårt på en utbyggnad av jordbruket i hela riket, och stora mängder människor väljer att slå sig ner i de olika bosättningarna för att ta del av överflödet. Denna jordbruksreform fortsätter sedan under hela året.

ÅR 75: Under årets första skälvande dagar skakas en ögrupp i nordöst av ett massivt vulkanutbrott. Dessbättre är öarna obebodda, så inga människor eller någon egendom kommer till skada. I söder genomförs en stor jordbruksutbyggnad vid samtliga bosättningar. Detta visar sig senare vara ett väl genomfört drag, då missväxt slår till i ett relativt stort område. Uppe i nordväst härjas en större stad av brand under vintern. Inga viktigare byggnader skadas, men flertalet blir bostadslösa och en mindre mängd invånare omkommer i lågorna.

ÅR 76: Det omfattande riket Taronga i norr expanderar ytterligare under årets andra halva, och utökar sina gränser mot nordöst och sydväst. Under hösten dränks flera åkrar i söder av massiva regnoväder. På kort sikt kommer jordbruket stå stilla, men i det långa loppet ger regnet en positiv påverkan.

ÅR 77: På världshaven i väster fortsätter upptrappningen och hoten om vedergällningar mellan de båda sjöfartsriken som huserar där. Ännu har dock ingen av de inblandade mod nog att göra handling av sina ord.

ÅR 78: Under sommaren grundas ytterligare ett kloster i väster. Det handlar inte om någon ny orden, utan om en förgrening av den i riket redan befintliga klosterordern.

ÅR 79: Medan tjälen i marken fortfarande är stark nog att hålla de tunga katapulterna rullar trupper från Taronga fram dem mot en gård tillhörande riket Arrakeen. Efter några salvor av blandad kvalitet ligger 40-50 invånare döda och delar av gården förstörd. Omedelbart när handlingen blir känd för härskaren av Arrakeen skickar han en krigsförklaring till Tarongas huvudstad. Under hösten och vintern fortsätter aggressionerna de två rikena emellan, och slutligen intar trupper från Taronga den gård som de tidigare öst katapultstenar över. I slutet av året rapporteras det om härjande grupper av boskapstjuvar nere i sydöst samt stora områden drabbade av missväxt i sydväst.

ÅR 80: Den mörka senhösten lyses upp i öster när en kyrka brinner ner till grunden. Vad som orsakade branden är okänt. Uppe i norr har riket besökts av munkar från öster. Deras tankegångar får fäste hos befolkningen, och innan året är slut har ett kloster uppförts utanför rikets största stad.

ÅR 81: Konflikten mellan två stora riken i nordöst trappas upp när landsatta trupper marscherar in i det ena landet. Väl där plundrar de och bränner ett gästgiveri. Ett storkrig verkar nu inte vara långt borta, vilket konfirmeras under hösten. En stor köping anfalls då av de soldater som tidigare plundrat gästgiveriet. Redan efter första anfallsvågen, där förlusterna var jämna på runt 80 man var, väljer befälhavaren att kapitulera. Samtliga överlevande försvarare görs till slavar under sina nya herrar. Vid kusten nordöst om köpingen drabbar två flottor samman. Förlusterna är ringa på båda sidor, men till slut väljer ockuperarna att sätta segel och fly. Under jakten sänks tre av deras stora fartyg, vilka går under med man och allt.

ÅR 82: Under vinterns sista skälvande dagar anfalls ytterligare en bosättning i nordöst. Försvararna är dock överlägsna i antal, och efter ett par anfallsvågor väljer de sista anfallarna att fly norrut. De har då tappat runt 375 man i förluster, varav några fångar, medan försvararna klarade sig med förluster på runt 100 man.

ÅR 83: När de första isarna lossat runt kusterna sker ett stort sjöslag med närmare tio fartyg inblandade i nordöst. Till slut sänks tre stora fartyg och en handfull man får sätta livet till. Det försvarande riket lyckas än en gång freda sina kuster. Utanför bosättningen som angreps den förra hösten blir samtliga fångna fiendesoldater korsfästa utanför murarna, allt till folkets jubel. Samtidigt trappas fientligheterna upp söderut där ett nordligt rike gång på gång gör överträdelser vid gränsen. Sjöslagen fortsätter under våren och ytterligare fartyg från de invaderade styrkorna sänks till havets botten. Från sensommaren, över hösten och ända in på vintern härjas världen av mindre pestutbrott. I söder utplånas en mindre bosättning så när som på en familj, medan man längre västerut har större tur med att kuva sjukdomen. Hösten och vintern i norr präglas av ljumma södervindar, vilket i förlängningen har en positiv effekt på skogsbruket.

ÅR 84: Fientligheterna i världen fortsätter efter nyåret. Ett undflyende landsättningsfartyg sänks i nordöst av den försvarande flottan, en ensam äventyrare avrättas av soldater i söder och överallt flyttas trupper fram och tillbaka. Efter sommarens befolkningsräkningar i söder märks ett rejält uppsving på flera hundra människor i den största staden, för övrigt den kända världens största. Längre österut utspelar sig glädjescener mitt i allt krigselände när en åder av järnmalm upptäcks i den gamla nedlagda guldgruvan. Under vintern fångas några frigående hjordar med boskap in i norr för att förstärka de redan domesticerade boskapsgrupperna. I sydväst bjuder istället vintern på svårt väder som påverkar odlingen negativt och tvingar iväg folk till andra områden.

ÅR 85: Våren bjuder på hårt jordbruksarbete i sydväst där man till slut lyckas gottgöra för föregående års frostskador. Mitt i sommaren anfalls den bosättning i nordöst som varit i fiendens händer i fyra år. En armé på över 1600 man och ett tjugotal krigsmaskiner stormar mot pålverket där närmare 700 man står och väntar. Några anfallsvågor senare kapitulerar de sista försvararna, och köpingen är åter införlivad i riket. Kvar på slagfältet ligger då liken av närmare 700 soldater. Stridigheterna i världen fortsätter över hösten och vintern, men då i helt andra väderstreck. Ett gods i söder blir intaget av en blandad armé på runt 500 man som slaktar 2/3 av de försvarande bönderna innan dessa väljer att kapitulera. Lite längre österut bombarderas ett torp med katapulter. Resultatet av detta blir att en stor mängd av invånarna där lemlästas eller dödas. I det norra riket bildas i vågarna av de pågående krigen medborgargarden i mindre bosättningar.

ÅR 86: Oroligheterna i världen fortsätter under senvintern och våren detta nådens år. En styrka på cirka 250 soldater anfaller ett torp i söder som försvaras av cirka 150 man. Striden blir kort och blodig med resultatet att försvararna stupar till sista man. Anfallaren däremot kommer undan med förluster på cirka 50 soldater. Sommarens hetta gör att en verksamhet baserad på stenhuggeri brinner ner i öster, medan det varma vädret istället påverkar skogsbruket positivt i söder. Vinterhalvåret bjuder även det på milt väder utan några direkta stormar. Något som bitvis påverkar sjöfarten negativt då seglen ofta hänger tunga utan vind i dem.

ÅR 87: I början av året får en vulkan som länge slumrat åter ett utbrott. Detta sker på en ögrupp långt österut. Strax innan sommaren attackeras en liten gård i väster av cirka 250 beridna soldater. Runt 25 bönder slaktas hänsynslöst när bosättningen intas. Dock lyckas de försvarande ta med sig ett tjugotal soldater i döden. Längre söderut attackeras ett torp som året tidigare blivit intaget av fiendesoldater. En massiv armé på bort emot 700 fotsoldater stormar torpet och återtar det efter flera anfallsvågor. Sammanlagt krävs över 330 människoliv denna afton. Under hösten bildas ett nytt handelscenter i söder då ett handelshus slår sig ner i en kustbosättning där. I och med detta inleds en ny era med nya handelsrutter i området. I norr och sydväst präglas istället hösten av en utbredd missväxt. Detta drabbar i sin tur befolkningen under vintern, vilken blir snål och svältfödd för många.

ÅR 88: Det föregående årets utbredda missväxt i norr och sydväst åtgärdas genom en landsomfattande åtgärd där jordbruken prioriteras. Trots att många områden drabbades av en hård och svältfödd vinter så verkar dödsfallen ha varit begränsade.

ÅR 89: Nere i söder utspelar sig något av en guldålder. Stadskassan växer, och i takt med den även befolkningen. I sydöst är det istället boskapshållningen som går framåt med flera stora kullar av ungdjur som bygger på beståndet. Uppe i norr och i sydväst härjar pesten mellan bosättningarna. Runt 900 människor dukar under innan farsoten anses ha dött ut.

ÅR 90: Vid slutet av hösten skakas världen i öster av två stora vulkanutbrott. Lyckligtvis har människorna under urminnes tider lärt sig att respektera vulkanernas krafter, och inga bosättningar finns därför i närheten.

ÅR 91: Ytterligare en annan vulkan i närheten får sitt utbrott under våren detta år, och den här gången går det inte lika bra. Ett mindre gods med samtliga dess invånare, ett nätverk av vägar, ett par åkrar, ett skogsbruk och en kolgruva dränks helt av den heta lavan. Efter det massiva vulkanutbrottet finns ingen levande kvar i närheten. När löven faller i väster bildas ett medborgargarde till följd av den främmande närvaro som funnits i området en längre tid. Krigets vindar är allestädes närvarande i denna del av världen. I norr präglas snarare slutet av året av glädjen att ytterligare två universitet slår upp dörrarna i riket.

ÅR 92: En här bestående av runt 300 ryttare och fotsoldater går under årets första månader till anfall mot ett gods i söder. Den försvarande bondehär strider dock tappert bakom pålverket, och lyckas till den milda grad skrämma slag på de drillade yrkessoldaterna att de retirerar relativt omgående. En seger som kommer att leva i folkminnet och återberättas under lång tid framöver. Slagen fortsätter dock under hela året i området, och en tid senare anfalls godset igen. Även denna gång står dock bondehären emot de anfallande horderna. Inte mer än 33 försvarare stupar innan fienden blåser till reträtt. Kvar på slagfältet ligger då hela 31 infanterister och 15 tunga kavallerister från fiendestyrkan. Ytterligare ett gods i området anfalls av samma rike med en armé på runt 1000 man, och bönderna som gör motstånd slaktas där till sista man.

ÅR 93: Året inleds med en massaker aldrig tidigare skådad under den kända världens historia. På en ö långt ut i öster börjar närmare ett tjog katapulter att mata in stenar mot en gård de under flertalet år belägrat. Resultatet blir att de civila delarna av befolkningen mer eller mindre massakreras till sista man. Förvånande är att i ungefär samma område föds ett nytt handelscentrum, som inte bara lockar till sig handelshus utan även gör att bosättningen i sig utvecklas i positiv riktning. I samma område attackeras ytterligare en by av både fotsoldater och beridna trupper. En relativt stor bondehär försöker stoppa trupperna, men relativt enkelt slaktas de till sista man medan fienden endast blir av med ett trettiotal soldater. Byn införlivas omgående i det anfallande riket. Ytterligare ett anfalls inleds av samma världsmakt på en ö i öster. Där kapitulerar invånarna på gården relativt omgående och anfallarna kommer undan med blygsamma förluster på cirka tio man. Även denna gård införlivas i det expanderande jätteriket från norr. Mot slutet av året utökar dessutom detta aggressiva rike sina gränser, och täcker nu nästan en tredjedel av den kända världens yta.

ÅR 94: Under sensommaren skakas en ögrupp i öster av ett massivt vulkanutbrott. Några vägsträckor försvinner under den heta lavan, men annars klarar sig människor och byggnader undan de heta massorna. På den tjälfrusna marken i söder anfalls ett gods av en armé på upp emot 900 man, såväl beridna som till fots. Trots tappert motstånd slaktas de försvarande bönderna av de tränade trupperna, och efter några anfallsvågor kapitulerar bosättningen. Samtidigt blomstrar en kustbosättning i norr upp, fler invånare slår sig ner där och fiskenäringen utökas väsentligt.

ÅR 95: Vårfriden bryts i sydöst av ett massivt vulkanutbrott. Röken och värmen från lavan märks vida omkring trots att utbredningen begränsas till obebodda ödemarker. Höstens stormar härjar över världshaven, och mitt ute på de öppna vattnen går ett stort fartyg under med man och allt. Katastrofen slår även till i väster där en liten borg delvis rasar. Raset avslöjar dock en dold gång där en del dyrbarheter förvarats en gång i tiden. När reparationerna är betalda återstår fortfarande en nätt summa av skatten. Under hösten uppdagas det att en smugglarliga har härjat i norr, vilket i sin tur har lett till en förlust av inkomster till riket. Julfriden bryts både långt uppe i nordöst och nere i söder när belägrande trupper låter sina medhavda katapulter mata in stenar mot bosättningarna. När stenregnen har slutat står byggnaderna mer eller mindre oskadda kvar, men förlusterna av civila liv är stora på båda platserna.

 

Världsstatistik

Befolkning & Bosättningar
Riken: 3 (3 stycken år 50) Bosättningar: 77? (46 stycken år 25) Invånare: 0 (11295 stycken år 25)

Varav i torp: 145 (90 stycken år 25) Varav i gårdar: 130 (440 stycken år 25)
Varav i gods: 870 (400 stycken år 25) Varav i byar: 1550 (800 stycken år 25)
Varav i köpingar: 2400 (500 stycken år 25) Varav i städer: 6200 (0 stycken år 25)

Procent bosatt i:
Torp: 1,28 (4,04 år 25) Gård: 1,15 (19,73 år 25) Gods: 7,70 (17,93 år 25)
By: 13,72 (35,87 år 25) Köping: 21,25 (22,42 år 25) Stad: 54,89 (0,00 år 25)

Antal:
Torp: 13 (13 stycken år 25) Gårdar: 5 (12 stycken år 25) Gods: 11 (5 stycken år 25)
Byar: 7 (2 stycken år 25) Köpingar: 4 (1 stycken år 25) Städer: 6 (0 stycken år 25)

Uppförda bosättningar i spelet totalt: 51 (33 stycken år 25)

Största bosättning: Dorsin, 1400 invånare (Colorado, 900 invånare år 25)

Invånarantal med soldater och slavar: 15686 (2320 stycken år 25)

Byggnader & Kommunikation
Specialbyggnader: 190 (36 stycken år 25) Varav ej färdigställda byggnader: 7 (1 stycken år 25)

Bosättning med flest specialbyggnader: Dorsin, (Dorsin, 12 stycken varav 2 ej färdigställda år 24)

Kommersiella: 87 (17 stycken år 25) Produktiva: 34 (10 stycken år 25)
Religiösa: 20 (1 stycken år 25) Militära: 21 (0 stycken år 25)
Praktiska: 28 (8 stycken år 25)

Masugnar: 13 (7 stycken år 25) Smedjor: 19 (5 stycken år 25)
Stenhuggerier: 6 (0 stycken år 25) Salterier: 1 (0 stycken år 25)

Vägrutor: 173 (27 stycken år 25)
Träbroar: 1 (1 styck år 25) Stenbroar: 0 (0 stycken år 25)

Slavar: 100 (0 år 25)
Procent av befolkningen: 0,89 (0,00 år 25)
Procent av totala befolkningen: 0, 65 (0,00 år 25)

Produktion & Försörjning
Grödor: 732 (190 år 25) Boskap: 32 (4 år 25) Fiske: 14 (6 år 25)
Skogsbruk: 74 (26 år 25) Vilt: 6 (6 år 25) Frukt & Bär: 3 (4 år 25)

Försörjningsprocent Grödor: 98,16 (96,64 år 25)
Försörjningsprocent Boskap: 1,74 (0,67 år 25)
Försörjningsprocent Fiske: 0,47 (1,01 år 25)
Försörjningsprocent Vilt: 0,20 (1,01 år 25)
Försörjningsprocent Frukt & Bär: 0,10 (0,67 år 25)

Försörjer totalt: 14915 (2980 år 25)
Överskott/underskott per halvår: 3620 (750 år 25)

Gruvor: 25 (13 stycken år 25)
Ädelstenar: 1 (1 stycken år 25) Guld: 0 (0 stycken år 25)
Silver: 3 (0 stycken år 25) Koppar: 13 (8 stycken år 25)
Järn: 5 (1 styck år 25) Kol: 3 (3 styck år 25)
Salt: 1 (0 stycken år 25)

Militaria
Bågskyttar: 1325 (70 stycken år 25) Pikenerare: 181 (0 stycken år 25)
Yxmän: 281 (0 stycken år 25) Armborstskyttar: 84 (0 stycken år 25)
Infanterister: 1170 (20 stycken år 25)

Lätt Kavalleri: 100 (0 stycken år 25) Tungt Kavalleri: 780 (0 stycken år 25)
Riddare: 160 (0 stycken år 25)

Katapulter: 2 (0 stycken år 25)
Litet Fartyg: 5 (3 stycken år 25) Stort Fartyg: 10 (0 stycken år 25)

Armé totalt: 4081 (90 år 25) Slagkraft per stridsrunda: 254 (4 år 25)
Slagkraft per stridsrunda med katapulter och fartyg: 306 (10 år 25)

Procent soldater av befolkningen: 36,13 (4,04 år 25)
Procent av totala befolkningen: 26,37 (3,90 år 25)

Allmänt & Kvar Efter Runda 100
Guld: 1627 (143 år 25) Äventyrare: 22 (14 år 25)
Spioner: 0 (0 stycken år 25) Köpmän: 23 (8 år 25)

Jordbruksöverskott: – (735 år 25)

Upptäckta landrutor: – (cirka 995 år 15)

 

 

Den kända världens underverk

Hela 75 år har nu passerat sedan de första nomaderna i den kända världen valde att slå sig till ro, bli bofasta och börja med odling, boskapshållning och bildandet av riken. Under lång tid har insamlandet av information från världens alla hörn nått de lärda i städerna, vilka på så sätt kunnat genomföra en någorlunda korrekt bild av den värld alla lever i. Flera gånger har de presenterat sina uppgifter för att på så sätt hålla de olika härskarna informerade. Tio år har dock gått sedan de senaste sammanställningarna, och det är åter dags att härskarna får veta mer om hur det förhåller sig på andra platser runt om i världen.

Befolkning & Bosättningar

Största rike: Taronga (tidigare Taronga)

Flest bosättningar: Taronga (tidigare Taronga)

Flest invånare: Taronga (tidigare Taronga)

Flest torp: Arrakeen (tidigare Kiddeland)

Flest gårdar: Kiddeland (tidigare Arrakeen)

Flest gods: Arrakeen & Ett löst sammanhängande område i väster (tidigare Arrakeen)

Flest byar: Kiddeland (tidigare Taronga)

Flest köpingar: Taronga (tidigare Taronga & Kiddeland)

Flest städer: Taronga (tidigare Taronga)

Största bosättning: Colorado, 2800 invånare (tidigare Colorado, 2200 invånare)

Byggnader & Kommunikation

Flest specialbyggnader: Dorsin, 34 stycken (tidigare Dorsin, 34 stycken)

Flest kommersiella: Taronga (tidigare Taronga)

Flest produktiva: Taronga (tidigare Taronga)

Flest religiösa: Taronga (tidigare Taronga)

Flest militära: Kiddeland (tidigare Kiddeland)

Flest praktiska: Taronga (tidigare Taronga)

Flest masugnar: Taronga (tidigare Taronga)

Flest smedjor: Taronga (tidigare Taronga)

Flest stenhuggerier: Taronga (tidigare Taronga)

Flest salterier: Taronga, Kiddeland & Arrakeen (tidigare Tarong, Kiddeland & Arrakeen)

Flest vägrutor: Taronga (tidigare Taronga)

Flest träbroar: Arrakeen (tidigare Kiddeland)

Flest stenbroar: Taronga & Arrakeen (tidigare ingen)

Flest slavar: Kiddeland (tidigare Kiddeland)

Produktion & Försörjning

Flest områden med grödor: Taronga (tidigare Taronga)

Bosättning med högst produktion av grödor: Colorado (tidigare Colorado)

Bosättning med högst produktion av grödor i enskilt område: Aleppo & Colorado(tidigare Aleppo)

Flest områden med boskap: Kiddeland (tidigare Kiddeland & Arrakeen)

Bosättning med högst produktion av boskap: Colorado (tidigare Dorsin)

Bosättning med högst produktion av boskap i enskilt område: Dorsin (tidigare Dorsin)

Flest områden med fiske: Taronga (tidigare Taronga)

Bosättning med högst produktion av fiske: Kogarah (tidigare Kogarah)

Bosättning med högst produktion av fiske i enskilt område: Kogarah (tidigare Kogarah)

Flest områden med skogsbruk: Taronga (tidigare Taronga)

Bosättning med högst produktion av skogsbruk: Kogarah (tidigare Kogarah)

Bosättning med högst produktion av skogsbruk i enskilt område: Kogarah (tidigare Kogarah)

Flest områden med vilt: Kiddeland & Taronga (tidigare Kiddeland)

Bosättning med högst produktion av vilt: Stenman, Larsen & Aleppo (tidigare Stenman & Larsen)

Bosättning med högst produktion av vilt i enskilt område: Aleppo (tidigare Stenman & Larsen)

Flest områden med frukt & bär: Kiddeland (tidigare Kiddeland)

Bosättning med högst produktion av frukt & bär: Zlatan (tidigare Zlatan)

Bosättning med högst produktion av frukt & bär i enskilt område: Zlatan (tidigare Zlatan)

Flest aktiva gruvor: Taronga (tidigare Taronga)

Flest gruvor med guld, silver och ädelstenar: Taronga (tidigare Taronga)

Flest gruvor av övriga metaller, kol och salt: Taronga (tidigare Taronga)

Militaria

Flest bågskyttar: Taronga (tidigare Taronga)

Flest pikenerare: Taronga (tidigare Taronga)

Flest yxmän: Taronga (tidigare Taronga)

Flest armborstskyttar: Kiddeland (tidigare Kiddeland)

Flest infanterister: Taronga (tidigare Taronga)

Flest lätta kavallerister: Taronga (tidigare Taronga)

Flest tunga kavallerister: Kiddeland (tidigare Kiddeland)

Flest riddare: Taronga (tidigare Taronga)

Flest katapulter: Kiddeland & Taronga (tidigare Kiddeland & Taronga)

Flest små fartyg: Taronga (tidigare Taronga)

Flest stora fartyg: Kiddeland (tidigare Kiddeland)

Störst armé totalt: Taronga (tidigare Taronga)

Störst slagkraft per stridsrunda: Taronga (tidigare Taronga)

Störst slagkraft per stridsrunda med katapulter och fartyg: Taronga (tidigare Taronga)